2016-04-27 - Blogg - Göran Hult

Det handlar om fler än 21 000 jobb inom kärnkraftsindustrin

2016-04-27 - Blogg

Det är mycket diskussioner kring kärnkraften och den förtida avvecklingen. Vi är oroliga över lönsamheten men funderade även över vilka människorna är bakom kärnkraften. Vilka är det som riskerar att förlora sin sysselsättning vid en förtida avveckling. Hur många personer jobbar med kärnkraft och var finns företagen som är beroende av kärnkraft? Det är några av de frågeställningar som varit grunden till en studie som vi på Fortum har tagit fram.

Vi har i denna kartläggning kommit fram till att 21000 personer är sysselsatta inom den svenska kärnkraftsindustrin. Cirka 6000 personer arbetar på kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals, Oskarshamn och Barsebäck, men utöver dessa finns även många leverantörer av produkter och tjänster, till exempel säkerhetspersonal, service- och underhållsentreprenörer till teknikkonsulter och turbintillverkare.

Att kärnkraftsindustrin är viktig för kärnkraftskommunerna är självklart men vad som framgått är att även andra orter som Ludvika och Västerås svarar för tusentals arbetstillfällen i respektive kommun.

kärnkraft
Rapporten pekar också på en annan intressant sak. Allt talar för att varje jobb på ett kärnkraftverk skapar ytterligare 2,5 jobb bland sina leverantörer. Det finns också ett mörkertal av arbetstillfällen som inte räknats in i studien och det handlar om alla jobb som skapas lokalt som en följd av att kärnkraftsindustrin finns, till exempel restauranger, taxibolag och övriga lokala servicenäringar.

Det finns alltså en ytterligare aspekt av en förtida avveckling av kärnkraften – jobben. En planerad utfasning av kärnkraften innebär att vi kan sysselsätta merparten av 21 000 personer under tre decennier framöver.

Läs gärna rapporten i sin helhet , länk.

Göran Hult, ansvarig för kärnkraft i Sverige på Fortum

Bilder

Bilder

Bokmärk och dela:

Bokmärk och dela



Kommentarer och länkar

Anonym

Hej!
Vad menar du när du skriver att nedläggningen är förtida? För mig är en nedläggning för tidig om det är en lönsam verksamhet. Som tex Findus ärtfabrik i Bjuv. Men kärnkraften går ju med underskott, så då är den väl snarare för sen?
Historiskt har vi ju förskräckande exempel på när staten gått in och stöttat olönsam verksamhet, till exempel varvsindustrin, med motiveringen att bibehålla jobb.
Argumentet att fortsätta bedriva en verksamhet för att den skapar arbetstillfällen kan jag inte se att det kan vara relevant.
En kommersiell verksamhet kan väl bara motiveras utifrån att den genererar en produkt eller tjänst som efterfrågas av kunder och ger avkastning till ägarna.

Göran Hult, Fortum

Hej Per
Tack för din kommentar.
Jag är väldigt dåligt insatt i ärtbranschen, men jag gissar att den dåliga lönsamheten i Bjuv inte berodde på att våra politiker hade infört en mycket hög ärtskatt. För kärnkraften är det däremot den kraftiga teknikspecifika beskattningen som är det största problemet. Jag håller med dig om att verksamhet som inte är konkurrenskraftig bör läggas ned. Befintlig kärnkraft är dock konkurrenskraftig om den inte skattas ihjäl.

Det du skriver om varvsindustrin är absolut helt rätt. Det finns dock ett par mycket väsentliga skillnader jämfört med kärnkraftindustrin. Till att börja med handlar det absolut inte om att införa subventioner för kärnkraft. Det vi anser bör göras är att ta bort den kraftiga teknikspecifika kärnkraftsskatten vi har idag så att den kan konkurrera på lika villkor. Den andra viktiga skillnaden är att produkten är efterfrågad. Om de kvarvarande sex reaktorerna stängs måste annan ny produktion byggas som ersätter den nedlagda. Denna nya produktion kommmer att bli betydligt dyrare än att fortsätta driva befintlig kärnkraft under dess tekniska livslängd. Den nya produktionen kommer också att medföra avsevärt högre koldioxidemissioner än att fortsätta nyttja redan byggda kärnkraftverk.

Orsaken att vi lyfter sysselsättningsfrågan är att vi anser att det är en viktig aspekt som politikerna bör vara medvetna om när de skall fatta beslut om framtiden för kärnkraftsskatten och därmed även kärnkraften.

Hälsningar
Göran Hult

Anonym

Hej!
Min poäng med ärtfabriken var att den lades ned trots att den var lönsam, och då kan jag tycka att det var förtida.
Huruvida kärnkraften är subventionerad eller inte är väl inte helt oomtvistat. Det finns de som hävdar att samhällskostnaderna som skulle uppstå vid en större olycka vid något av våra kärnkraftverk inte uppvägs av de skatter och försäkringspremier kraftindustrin betalar.
Sedan kan jag inte följa ditt resonemang om att dyrare produktione skulle kunna ersätta kärnkraften. Vem menar du skulle investera i ännu mer olönsam produktion? Om det uppstår en brist på el kommer priset att stiga och då kommer produktionskapacitet att tas i anspråk i stigande produktionskostnadsordning. Och är då kärnkraft billigare än annan produktion kommer den att tas i anspråk först.

Anonym

Hej igen
Angående eventuell subvention av kärnkraften så genomfördes en noggrann utredning i samband med förändringen av lagstiftningen 2010 där man konstaterade att inga subventioner förelåg. Gällande ansvar för olyckor så kan man konstatera att väldigt många industriella verksamheter innehåller risker för stor skada på egendom, människor eller miljö. Det som skiljer kärnkraften från övriga verksamheter är att kärnkraften via lagstiftning är skyldiga att teckna försäkringar och ställa finansiella garantier. Jag har svårt att se detta som en subvention eftersom kärnkraften har ett mer långtgående ansvar än andra branscher som innehåller denna typ av risker.
Om de sex kvarvarande kärnkraftverken tvingas att stänga p.g.a. den höga skatten försvinner cirka 50 TWh och 7000 MW från systemet. Detta måste ersättas och det kommer till stor del ersättas med ny vindkraft som f.n. är den billigaste nya fossilfria produktionen. Detta kommer att drivas av ökade elpriser när kärnkraften stängs tillsammans med eventuella subventioner. Vindkraft som byggs före 2020 kommer också vara färdig att skrotas ungefär när kärnkraften skulle stängas om den används sin antagna tekniska livslängd (60 år). Utöver mer vindkraft behövs naturligtvis också produktion som kan garantera effekttillgången. Det kan vara biokraftvärme, effektivisering av vattenkraft och eller gasturbiner för spetseffekt. Ett scenario skulle naturligtvis kunna vara att några ytterligare anläggningar tas ur drift så att överskottet av produktion försvinner och därmed gör kvarvarande anläggningar lönsamma. Problemet är dock att de stora investeringar som behövs för att driva anläggningarna efter 2020 måste beslutas väldigt snart.

Hälsningar
Göran Hult

Lägg till kommentar

Kommentarer och länkar modereras. Läs vår modereringspolicy.

* Obligatoriska uppgifter

Fortum på Twitter

@FortumSverige

Ånstadblåheia vindpark i Nordnorge har börjat byggas. #PhilippeStohr och statssekreterare #Freiberg @oeddep avtäck… https://t.co/Uxuh94DSsi

Senaste tweets